Ensamvargar Stig Ahlgrens 1900 Tal Manlighet Karlek Och Litteratur

Ensamvargar : Stig Ahlgrens 1900-tal. Manlighet, kärlek och litteratur

Stig Ahlgren var en av 1900-talets främsta svenska skriftställare, journalist och kritiker, inflytelserik och hänsynslös. Verksam inom den socialdemokratiska pressen fram till 1946 då han köptes över av Bonniers till Veckojournalen, och förlorade sin auktoritet över en natt. Oupplösligt förenad med Ahlgren var Birgit Tengroth, skådespelaren och författaren som en kort tid var hans maka men även därefter levde med honom fram till sin död. "Ensamvargar" skildrar ett liv med framgångar och motgångar, manlighetens pris i offentligheten, kärleken till litteraturen och den mellan två människor som varken kan leva med eller utan varandra.

Ensamvargar

Humanister i offentligheten

Det finns en stark berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende. I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del belyses hur humanister spelade en avgörande roll i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketboksutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta personer som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och åtskilliga andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna. Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar.